Vad kommer hända i Burma?

Sedan jag började engagera mig i S-studenter för 5-6 år sedan så har jag också varit engagerad i Burmafrågan. Landet styrs sedan 1962 av en av världens hårdaste militärjuntor. Åsiktsförtryck, tvångsförflyttningar, systematiska våldtäkter, tortyr och slavarbete är en del av vardagen. Hundratusentals människor har tvingats fly landet och lever under svåra förhållanden i flyktingläger i Burmas grannländer. Efter år av vanstyre och förtryck är Burma ett av världens fattigaste länder. Militärjuntan skyr inga medel och utbredda brott mot de mänskliga rättigheterna rapporteras från organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och FN.

Läget har länge varit hopplöst, men så helt plötligt när juntan chockhöjde bränslepriset så började folk fredligt protestera. Juntan gav sig då på landets munkar, något som är heligt och som gjorde att munkarna i landet påbörjade stora demonstrationer. De fick med sig nunnorna och folk som nu vågade säga ifrån och kräva ett fritt och demokratiskt Burma.

Militären har nu visat sin närvaro. Utegångsförbud har utlysts i de två största städerna och det är oroväckande för vad som kommer hända. Antingen gör den ingenting åt det folkliga missnöjet och blir en sårbar militärregim. Detta skulle kunna möjliggöra förändring i landet. Eller så gör den som 1988, 1990 och 1996 och slår ned protester med brutalt våld. Nu behöver folket i Burma omvärldens stöd.

Jag har en interpellationsdebatt om denna fråga den 16 oktober med utrikesminister Carl Bildt - men då har mycket redan hänt i Burma. Låt oss hoppas att det denna gång blir med dialog istället för blodbad.

Dags för folksången, kungen!

Riksdagens öppnande var igår. En hel dag med upprop, cermonier, mingel och tradition. För det mesta väldigt trevligt men jag klarar inte av den tradition vi har att vi ska underkasta oss kungen, som inte ens är demokratiskt vald. Vi riksdagsledamöter skulle resa oss upp när han kom, sjunga en sång för hans ära och när han signalerade fick vi sätta oss ner. Jag är av den åsikten att monarkin som institution och stor bidragstagare i Sverige borde avskaffas. Till nästa år skulle jag vilja att kungen istället sjöng en sång för Sveriges riksdag, de som är demokratiskt valda av folket. Antar du utmaningen, kungen?

Nu är jag tillbaka!

Jag skulle kunna säga att även min blogg haft lite sommarlov, men det känns som jag själv inte haft det, vilket inte gör det hela trovärdigt. En annan variant är att skriva att jag har varit ute och rest en hel del, Thailand, Kambodja och Bryssel, och inte riktigt haft möjlighet att koppla upp mig. Men med undantag från Kambodja så stämmer inte riktigt det heller.

Erkänner helt enkelt att jag varit lat, och inte prioriterat min blogg men lovar att nu ta tag i det hela och ge det en andra chans.

För det är ju faktiskt precis det vi socialdemokrater står för, en andra chans. När du blivit arbetslös, och behöver hjälp från ett arbete till ett annat. När dina axlar gör ont efter många år i äldrevården så ska du få möjlighet att läsa på högskola och kanske bli läkarassistent. Eller när livet inte går ihop men alla krav och måsten och du blir utbränd, så måste rehabilitering till för att du ska kunna orka komma tillbaka till arbete igen. Och det är märkligt när moderata ministrar hela tiden får en andra chans, trots svart hemhjälp, obetalda licensräkningar och fortböter. Är det för att rika och bemedlade människor enligt Fredrik Reinfelt är mer värda? Vilken människosyn är det egentligen?

Det är exakt ett år sedan borgarna vann valet. Det har inte varit ett roligt år...